Idag går jag in i vecka 10! Nu börjar tiden gå fort..

Kroppen: Nu är det många som är känsligare än vanligt. Det beror på att man påverkas av en mängd hormoner. Trötthet, irritation och många funderingar kring framtiden är vanligt. Som partner kan det vara svårt att förstå vad som händer då det ofta går mycket fort från det att den blivande mamman mår bra till att hon känner sig gråtfärdig.

Fostret: Nu är embryoperioden över. Moderkakan gör sig redo att ta över näringstillförseln. Det tar dock ett par veckor för moderkakan att mogna innan den kan överta gulkroppens funktion. Fingrar och tår är helt åtskilda och smaklökarna börjar bildas. Nu kan man skymta början till alla 20 mjölktänderna. Äggstockarna eller testiklarna är utvecklade. Rörelserna är kraftigare och fostret börjar kunna ändra läge i livmodern. Den lilla svansen har försvunnit och huvudet får alltmer mänskliga drag. Fostret har ett ansikte med spädbarns-profil. Hög rundad panna, liten uppnäsa och en mer markerad haka.

Egna tankar: Jag känner fortfarande inte så mycket och just därför känns det fortfarande inte som att det finns en liten i min mage. Visst har jag lite humörsvängningar, väldigt lätt till att börja gråta tillexempel, men inget som är värre än det. Inget illamående, inte jätteöverdrivet trött eller så heller. Jag har på något vis automatiskt börjat äta nyttigare som en ren reflex och jag är sugen på pastasallad hela tiden, hahaha. Inte för att jag vet hur det kan gå till men så är det. Magen har också börjat svullna upp ordentligt när jag har ätit, ska ta en bild någon dag och lägga upp :) Mer är det nog inte jag har att berätta nu.