Nu tar jag en liten paus framför datorn medan lilleman sover, han vaknar nog antagligen snart! Igår förmiddag gick jag och Alexander hem till Charlotte där vi fick lite fika innan vi promenerade bort till stan. Kikade lite där innan vi följde med henne hem igen och fick i oss lite lunch, tack! Efter lunch gick vi till Eriksgatan igen där Alexander sov och så blev det lek och bus resten av eftermiddagen.

Idag tog vi det ganska lugnt på morgonen, jag var uppe tre timmar inatt för att min mage bråkade så jag var ganska seg. Vid 10.45 var det dags för första babyrytmiken för i år, alltid trevligt! Just nu är vi fortfarande på Eriksgatan och ska stanna här tills ikväll. Inatt kommer äntligen pappan hem, både Alexander och jag har saknat honom!

 

Gårdagens buse ♥

Jag tror blogglusten har gått och gömt sig någon annan stans just nu för jag har verkligen ingenting att skriva om. Igår hände inte mycket alls på hela dagen och det gör det inte idag heller. Pluggar allt vad jag kan eftersom jag har sista redovisningen i den här kursen om en vecka.

Nu sover lilleman och när han vaknar ska vi ner på stan en sväng för att sen gå vidare hem till mamma och pappa. Återkommer när lusten kommer tillbaka! :)

Här har det varit tyst från mig ett ganska bra tag nu, dels har det varit jul och allt som skulle packas upp och städas efter det och när jag äntligen var klar med det hände det annat som gjort att jag inte har haft tid att sitta vid datorn.

I onsdags kväll gick jag och Alexander hem till mamma och pappa som vanligt. De skulle ha besök av en gammal kompis så det grejades med mat hela eftermiddagen. Eftersom vi skulle äta sallad tänkte jag värma lite mat till Alexander i mikron, lite potatis och kalkon som blivit över sedan juldagen. Ivrig som Alexander är när han är hungrig började han skrika och jag mosade maten i småbitar (trodde jag...).

Efter första tuggan började han gallskrika och jag trodde först att han hade bränt sig. Pappa kom och lyfte upp honom och han förstod med en gång att han hade satt i halsen. Alexander klöktes flera gånger men ut kom bara en massa slem så tillslut ringde pappa ambulansen. Eftersom han blev lugn hos mig fick han vara hos pappa hela tiden så han skrek och på det viset fick luft.

Efter en stund kom ambulansen och det första de gjorde var att ge Alexander syrgas medan vi väntade på den andra ambulansen som skulle köra oss till sjukhuset i Kalmar. När de kom gick vi direkt ut och satte oss, pappa körde efter. I ambulansen mättes syresättning och puls och det låg bra hela tiden. Lilleman var så trött efter allt skrikande så han sov i min famn hela vägen.

Framme på sjukhuset fick vi gå in i ett litet rum på akuten och vänta på doktorn som kom ganska snabbt. Han lyssnade på lungorna, tittade i halsen och tittade i luftvägarna med en liten kamera men hittade ingentin. Alexander var då blek trött och klöktes fortfarande upp massa slem så de bestämde att han skulle röntgas. Lungorna röntgades på två olika sätt men ingenting hittades så vi fick gå vidare till barnavdelningen där vi fick ett rum, enkelrum med tv och stort badrum så det var jättebra.

 

Sliten kille på barnavdelningen.

Sköterskorna på barnavdelningen var verkligen underbara, de fixade mat åt mig, välling åt Alexander och kom ofta in för att titta till oss. Eftersom det började bli ganska sent fick Alexander en flaska välling för att somna men den kom upp lika fort igen tillsammans med en stor potatisklump. Den hade suttit i matstrupen och tryckt mot luftstrupen så det blivit svårt för honom att andas och när den kom upp blev han genast sig själv igen.

 

Vårt rum och lite kvällsmat.

Efter en ny flaska välling som också kom upp, klädombyte till snygga sjukhuskläder och syresättningskontroll somnade Alexander tillslut. Jag försökte också sova men det gick inte alls. När jag väl blev trött blev jag täppt i näsan så då kunde jag inte somna på grund av det. Sköterskorna mätte Alexanders syresättning hela natten så jag passade på att be en sköterska om lite nässpray så kunde jag tillslut somna jag med.

 

Leker lite sent på kvällen.

På morgonen var vi uppe vid sju tiden, Alexander fick välling, blev tittad på av en sköterska och jag fick i mig lite frukost. Vid nio bytte vi avdelning för en läkarkontroll där allt såg bra ut så då blev vi utskrivna. Mamma kom och hämtade oss och resten av dagen igår bara vilade vi.

Allt känns fortfarande så overkligt, minnena är ungefär lika svaga som när Alexander föddes... Otroligt rädd blev jag i alla fall och jag hoppas vi aldrig mer behöver åka ambulans!

Framsteg:
*Kan ställa sig upp själv.
*Kan gå ganska många steg utan stöd.
*Äter för det mesta samma mat som oss.
*Kan säga pappa, kaka, docka och ibland mamma.
*Gillar att gosa med kuddar.
*Är livrädd för dammsugaren.