Nu när han äntligen är här tänkte jag försöka mig på att skriva en förlossningsberättelse. Tur att man har journalen för jag kommer inte ihåg så mycket av vad som hände i mitten.

Egentligen började nog allt på onsdagen den 15/12. Jag var jättetrött hela dagen och kände mig allmänt hängig. Mitt på dagen var jag hos barnmorskan och jag hade både äggvita i urinen och lite högt blodtryck. Jag fick en tid dagen efter för att ta blodprov eftersom barnmorskan trodde det kunde vara havandeskapsförgiftning på gång.

På torsdagmorgonen vaknade jag vid halv sex av att något kändes konstigt. Jag ställde mig upp på golvet och märkte att det bara rann vatten ur mig. Ganska chockad väckte jag älskling och bad honom hämta handdukar, i det ögonblicket tänkte jag bara på att mitt trägolv blev blött, haha! Han hämtade handdukar och väckte mamma och berättade vad som hänt. Jag satt nog där på golvet på några handdukar i en timme och under tiden ringde älskling förlossningen. De sa att vi skulle avvakta med att komma in till lunchtid eftersom jag inte hade några värkar. Efter en stund la jag mig i sängen igen och försökte vila men eftersom jag var ganska uppstressad gick det inte speciellt bra.

Vid elva åkte vi hem till älskling och packade bb väskan, något som hade känts alldeles för tidigt att göra innan men som det nu blev väldigt bråttom med. Vi packade också ihop lite saker till mig och åt lunch som blev potatis, pannbiff och brunsås. Nu började jag även känna lite smärta ibland, oregelbundet och svagt men det var ändå något. Eftersom det bara kändes som svag mensvärk fast i perioder tyckte jag inte det var så farligt. Vi ringde förlossningen igen men de sa att vi skulle komma in runt två - halv tre eftersom de hade lite dåligt med personal. Åkte hem till mig igen och låg i sängen och vilade till det var dags att åka.

När vi kom in fick vi först sitta i väntrummet i nästan två timmar. Under tiden började jag få ont lite oftare och smärtan började också kännas lite jobbigare. Vi kom in till ett undersökningsrum där jag fick ligga med ctg och en barnmorska kollade så det verkligen var vattnet som hade gått. Det var det ju såklart men eftersom jag fortfarande inte hade några starka värkar fick vi åka hem igen.

Hemma åt vi kvällsmat och sedan tog jag en dusch. Nu började det göra ondare igen så den varma duschen var väldigt skön. Älskling åkte också hem och duschade och jag satte mig vid datorn. Eftersom det nu började göra ondare värmde jag en vetekudde och la på magen samtidigt som jag för skojs skull började klocka värkarna. Till min stora förvåning upptäckte jag att de var ganska regelbundna, mellan 3 och 5 minuter mellan varje. Älskling kom tillbaka och jag började få mer och mer ont. Jag fick nu börja andas igenom värkarna och älskling hjälpte mig att hitta rätt takt. Vid 21.39 ringde vi förlossningen första gången och de sa att vi skulle stanna hemma till jag inte stog ut mer.

Det började göra ondare för varje värk och vid 22.23 ringde vi igen och talade om att vi var på väg. Pappa körde in oss och i bilen började det göra ännu ondare. Varje värk kom med 3-4 minuters mellanrum och var 45-60 sekunder lång. Jag satt och andades igenom smärtan.

Vi kom in till förlossningen 23.15 där vi fick ett rum. Jag fick lägga mig på sängen för ctg igen och det tyckte jag inte om eftersom värkarna kändes lättare att hantera stående. Vi fick ligga där ett tag innan barnmorskan Cathrine kom in. Jag är verkligen nöjd med henne, hon var precis som jag hade önskat att barnmorskan skulle vara! Hon undersökte mig och gissa om jag blev förvånad när hon sa att jag redan var öppen 3 cm! Alltså blev jag inlagd och fick reda på att jag inte skulle åka därifrån utan bebis.